fredag 19 augusti 2011

(C) + feminism=sant?



Vänsterpartiet har länge varit det enda riksdagsparti som drivit frågan om individuell föräldraförsäkring, utan möjlighet att överlåta dagarna till den andra föräldern. Men nu har Centerpartiet börjat fundera i liknande banor. Det var efter att en jämställdhetspolitisk grupp konstaterat att kvinnor tappar på arbetsmarknaden i samband med barnafödande, som deras partistyrelse nu till stämman lägger fram ett förslag om kvoterad föräldraförsäkring.

Ett minst sagt sent uppvaknande må jag säga. Att ansvaret för barnen och snedfördelningen av hur föräldraledighet tas ut, är den största enskilda orsaken till en ojämnställd arbetsmarknad och orättvisa löner och inkomster, är ju ingen nyhet.

Men jag välkomnar naturligtvis uppvaknandet och insikten om att föräldraförsäkringen måste reformeras om vi vill komma vidare med jämställdheten. Nu lär det ju inte vara någon självklarhet för det i många delar värdekonservativa Centerpartiet. Redan har starka röster höjts mot partistyrelsens ställningstagande. Man känner igen tongångarna: ”…usch o fy för kvotering…och inte ska staten gå in och styra över människors val...besluen ska fattas vid köksbordet….”

Ett litet tips till de Centerpartister som faktiskt vill göra nåt åt könsorättvisorna; Prata inte om kvoterad föräldraförsäkring. Prata om individuell föräldraförsäkring.

Att bli förälder är ett ansvar som kräver tid och närvaro med barnet. För att kunna ta det ansvaret ska man ha rätt att vara ledig från jobbet och få ersättning under tiden. Och det gäller alla som blir föräldrar oavsett kön.

måndag 15 augusti 2011

Boendet en del av välfärden

Häromdagen (12/8) kunde man höra ett inslag på ekonyheterna om ägarlägenheter. Denna reform som både innan och efter att den infördes, för mer än två år sedan, av regeringsföreträdare lanserats som lösningen på bostadsbristen.

Även om beslutet om ägarlägenheter skulle lett till det alliansen förväntade sig, är det, enligt min mening, en dålig reform. Det ökar klyftorna i boendet. Några skulle få nya möjligheter, men bara de förmögna som vill och kan äga sin bostad fullt ut eller tjäna en hacka genom att hyra ut.

Upp mot 5000 nya lägenheter trodde man reformen skulle ge. Men hittills har bara drygt 400 ägarlägenheter byggts. Reformen blev med andra ord ett fiasko. Dock finns det förklaringar som vill peka på att det bara gått lite trögt än så länge, till följd av oron på finansmarknaden.

Må så vara. Men det om något visar väl då att det behövs en aktiv bostadspolitik. Det är helt fel väg att gå att överlåta bostadsförsörjningen till marknaden. Först togs de statliga finansieringsstöden för hyresrätter bort. Därefter är det enda nuvarande regeringen åstadkommit inom bostadspolitik, alltså reformer som ska göra det lättare för privata aktörer att äga och spekulera på bostäder. Sen lutar man sig tillbaks och hoppas det fixar sig.
Mer än varannan kommun har bostadsbrist. Framförallt är det den stora ungdomsgenerationen som behöver bostad och efterfrågar hyresrätter. En undersökning utförd av hyresgästföreningen beräknar att det nu finns 248 000 unga vuxna som behöver en lägenhet. Byggandet och upprustning av befintliga bostäder måste utgå från behovet. Inte styras av marknadens dagsform, eller vad som anses mest lukrativt att investera i. Bostad och trygghet i boendet är en social rättighet och bostäder måste därmed ses som en del av den gemensamma välfärden.

Det behöver byggas mer och framförallt satsas på hyresrätter. Någon form av räntebidrag bör återinföras för att utjämna orättvisorna. Den som har bostadslån drar av på skatten för räntan. Men den som hyr bostad betalar hela räntekostnaden.

Vänsterpartiet vill återinföra finansieringsbidrag vid nyproduktion av bostäder. Och i tider av lågkonjunktur ska självfallet ROT-avdrag införas för hyresbostäder. Som ett sätt att hålla uppe sysselsättningen, men även för att vårda standarden i boendet. Stora delar av våra äldre bostadsområden behöver rustas för att inte förfalla, men även tillgänglighetsanpassas för att fungera för äldre och för personer med funktionsnedsättningar. Och inte minst behöver husen göras energieffektiva för miljöns skull.

(Finns publicerad i Arbetarbladet)