fredag 30 november 2012

Bonus-flop

När bonussystemet för elever som läser Svenska för invandrare infördes talade sig regeringen varm för reformen. Detta var lösningen som skulle ge snabbare studieresultat och få så många invandrare att klara av svenskan inom ett år för att komma vidare i studier eller jobb.


Men resultaten har uteblivit. Tre år efter att bonusen infördes är det bara 2 procent av eleverna som fått bonusen. Och mycket tala för att det är de som skulle ha klarat målen även utan bonus. Det går inte i dagsläget att se att studiemålen nås snabbare på grund av bonusen.

Jag är inte speciellt förvånad. Analysen byggde mer på löst tyckande än någon vetenskaplig grund. Att en del invandrare inte lyckas slutföra SFI inom den tid som man förväntas beror inte på att man är lat och ointresserad av att lära sig svenska. Det beror på att man inte har de rätta förutsättningarna och att undervisningen inte har tillräcklig kvalitet och rätt resurser för att möta elevernas individuella behov. Och då går det inte snabbare och effektivare bara för att man får en ekonomisk morot.

Men Ullenhag försvarar sin reform och blundar för fakta. ”Bonusen markerar vikten av att lära sig svenska” hävdar han. Skärp dig Ullenhag säger jag. Lär dig vanlig sund problemanalys och ta fram åtgärder som funkar. Behövs det en bonus för att fp-ministrar ska förstå vikten av att lära sig sånt?

torsdag 29 november 2012

SD och trovärdighet

När Kommunfullmäktige i Gävle i måndags antog budget för 2013 fanns bara ett motförslag till det vi i majoriteten s, mp och v gick fram med. Det var borgarnas gemensamma och rätt orealistiska förslag.

Sverigedemokraterna kom in med en handling fredagen innan som alltså inte var berett i KS och inte kunde behandlas av fullmäktige. De yrkade i stället på återremiss av budgeten och la sin 38 sidor långa budget som reservation. Ett i sig väldigt ostrukturerat, motsägelsefullt och svårbegripligt dokument. Kanske en produkt av Åkessons påbud om nolltolerans. Det blir inte mycket budskap kvar om man rensat bort rasism och martyrskap. Bara massa tomma ord staplade på varandra.

Hela tiden i den begränsade debatten togs i anspråk av gruppledaren Roger Hedlund. Mest pratade han om ”framgångssagan SD” och stigande väljarstöd. Ungen brist på själförtroende där inte. Trots kriser och mediala skandaler.

Är det så att all media är bra media? Är det så att det finns så pass många människor som tycker ungefär som de utrensade partitopparna och riksdagsledamöterna och inte tycker att hätska rasistiska utspel är nåt att bry sig om?

Är det åter andra som tror på Åkesson och tycker han är stark och rakryggad när han låter den ena efter den andra falla? Operation utrensning ska statuera exempel och visa att man är ett rumsrent parti som inte tolererar extremism och rasism i de egna leden.

Men lyssnar man på vad Jimmie Åkesson säger om iIsovaara är det inte att han förolämpat vakten eller felaktigt anklagat de peroner som hjälpt honom, för rån eller stöld som är det allvarliga. Det är att han vilselett partiet som är anledningen till att han inte kan sitta kvar i riksdagen.

Kanske kan man lyckas balansera på slak line en liten stund. Men i längden borde inte ens den udda fågeln Sverigedemokraterna kunna spela detta dubbelspel. För även den lilla andel väljare som faktiskt gillar Sverigedemokraternas politik måste väl förr eller senare börja fundera kring trovärdighet och vilken agenda som gäller. Egentligen.













onsdag 14 november 2012

SD krisen - inget förvånande

Måste erkänna – en dag som denna är det väldigt svårt för mig att inte känna något som ligger väldigt när skadeglädje. Sverigedemokraterna har inte tillfört något gott överhuvudtaget. Efter att i flera veckor slickat sig om munnen över medias uppmärksamhet på deras stigande opinionssiffror, skakas nu partiet av en rejäl kris.

Att Erik Almqvist nu måste avgå från sina uppdrag i partiet måste ju i sig vara ett stort tapp i SD. Han beskrivs ju som en av de tyngsta o mäktigaste näst efter Åkesson. Jag vet inte om detta är dödsstöten för SD även om jag naturligtvis gärna hoppas på det. Men visst finns det kärnväljare som är partiet trogna oavsett blåsväder och avslöjanden. De som funkar och tänker ungefär som Almqvist och bara tycker att det är motståndarnas och medias fel att man inte kan tala klarspråk offentligt.
En klok kvinna jag samtalade med i dag menade att SD nog kommer att kunna sitta kvar i riksdagen, så långe vi har en borgerlig regering. Jo, så länge det finns ökande klyftor och en stor grupp människor som saknar jobb och lever i fattigdom utan hopp om att kunna ta del av det goda – så länge kommer det att finnas grogrund för rasism och för ett högerextremt parti.
Men kanske är SD på väg att gå samma öde till mötes som Ny Demokrati en gång. Sotdöden på grund av inre strider. Som missnöjespart och allmänt ”hata-eliten-parti” är det klart att det blir motsättningar när toppen i partiet nu tagit sig in i de fina salongerna och på många sätt kan tillskansa sig privilegier.
Många av SDs medlemmar, sympatisörer och väljare har sin grund i vit makt rörelsen. De delar de sexistiska och rasistiska åsikter som Almqvist uttryckte i filmklippet Expressen publicerat. De gillar inte partiets nya påbud om att tona ner rasismen. SD är trots allt ett manligt präglat parti med hat och förakt som stark drivkraft.
I min roll som politiker har jag själv en ryggmärgsreflex att inte efterforska vem som tipsat media eller spekulera i sånt. Av respekt för meddelarfriheten. Ändå. Nej det var inte han som filmade som läkte. Ekeroth tillhör själv toppen i partiet och är obotligt lojal. (Om även säkert obekvämt öppen med sitt muslimhat där han låter tungan löpa). Sanningen är väl den att detta filmklipp spridits i vida kretsar i partiet, inte för att det är kontroversiellt eller så. Utan därför att det t närvarande SD-politikernas agerande, med Almqvist i spetsen väcker uppskattning och beundran.
Nu har partiet börjat tillrättavisa eller utesluta partimedlemmar som öppet gör rasistiska uttalanden. Då är det klart att någon av alla dem som känner sig illa åtgångna och samtidigt fått del av detta filmklipp inte tiger still. Varför ska inte jag få säga vad jag tycker, när några i partitoppen är så uppenbart stolta över sina rasistiska och sexistiska uttalanden.
Partiets strategi för att bli mer rumsrena och attrahera bredare väljargrupper sket sig helt enkel. Därför att det bara var fernissa över en i grunden rasistisk partirörelse. Sverigedemokraterna är odemokratiska och har inget i våra parlament att göra. Låt oss ta kamp för allas lika värde och för ett samhälle byggt på mångfald. Och för ett jämlikt samhälle där inget utrymme finns för högerextremism.

måndag 12 november 2012

Regeringen sviker kvinnorna

I gardagens Agenda kunde vi se ett inslag om jämställdhet, med anledning av den rapport SCB presenterade i förra veckan. Efter reportaget (som börjar 25:45) debatterar Josefin Brink med jämställdhetsministern.


Josefin visar att hon är en rapp och skicklig debattör. Hon är också mycket kunnig på frågorna, inte minst i sina strukturella analyser av könsskillnader på arbetsmarknad och löner.

Sabuni kallar Sverige för världens mest jämställda land. Inte ens det stämmer. Längre.

För egen del oroas jag inte över att andra länder gör framsteg och att ett eller annat land gått om oss. Det som däremot oroar mig är att utvecklingen bromsats upp och på flera områden faktiskt gått bakåt. Inte minst gäller det kvinnors ekonomiska oberoende och möjlighet att försörja sig på sin lön. Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män har faktiskt ökat med 40% mellan 2006 och 2012. En växande andel kvinnor hänvisas dessutom till otrygga anställningar och deltidsjobb.

Och det som oroar mig allra mest är att inte regeringen och inte ens jämställdhetsministern vill se problemen och på allvar driva jämställdhetsarbetet framåt. Rut är inte lösningen. Skattesänkningar är inte lösningen. Den moderata arbetslinjen leder inte till jämställdhet och inte privata arbetsgivare i välfärden.

Det som krävs är lagstiftning om heltidsjobb och ett tydligt jämställdhetsmål i arbetsrätt och lönebildning. Analys, strategi och politiskt mod helt enkelt.

måndag 5 november 2012

M-ministerns morot till polisen

Så har då moderaterna återigen höjt rösten för hårdare straff för att minska brottsligheten. Men Beatrice Ask verkar trots allt ha lyssnat till forskarvärldens kritik och förstått att hårdare straff i sig inte minskar brottsligheten.

Det är när det gäller bostadsinbrott som Ask vill se en straffskärpning. Men det är alltså inte för att inbrottstjuvarna ska avskräckas utan för att polisen ska skärpa sig. Trots kraftigt ökad anslag klarar polisen alltså inte upp fler inbrott. Men justitieministern tror att med hårdare straff skulle polisen bli mer motiverad.

Sorgligt om det är sant. Att det som skulle få poliskåren att göra det jobb dom är satta att göra bara sker om det resulterar att fler hamnar inom lås och bom så länge som möjligt,
För inte mäter väl polisen resultat i sin verksamhet enbart utifrån antalet fällande domar?
Jag hoppas och tror att de flesta poliser ser vidare på sitt uppdrag och känner minst lika stor motivation i sitt jobb när de lyckas förebygga och förhindra brott.