Ko-ko




Man behöver inte äta kött för att bli snygg

Vi svenskar äter allt mer rött kött. Det är varken bra för miljön eller hälsan. Att Europa och Sverige äter mer än dubbelt så mycket kött i genomsnitt/person jämfört med resten av världen, är dessutom väldigt orättvist. Med tanke på hur mycket mer mark, resurser och färskvatten det krävs för att producera kött jämfört med vegetabilier eller för den delen fisk och fågel.

När MUF protesterade mot vegetarisk dag på Vasaskolan i Gävle var det för man såg det som en inskränkning i valfriheten. Att de sen själva bara hade ett alternativ att erbjuda, nämligen hamburgare från McDonalds, må väl vara lite kuriosa.
Men när LRF i Nyköping serverar skolbarn hamburgare på den köttfria dagen, är det en tämligen vuxen branschorganisation som protesterar mot vad man uppger vara näringsfattig kost. Låter väl inte helt seriöst och underbyggt. Och absolut inte när man surrar in sig i att rikligt med kött är ”speciellt viktigt för tjejer som växer, idrottar och skall bli snygga” ...

För vems skull skall man äta kött månne?

Att minska risken för cancer och hjärtsjukdomar är väl ingen dålig sak. Men framförallt är det för klimatets skull vi behöver dra ner på köttätandet. Av solidaritet med andra delar av världen och med kommande generationer. Det vi konsumerar kan däremot gärna vara närproducerat och ekologiskt.

Feminismen behövs

Två tredjedelar av jordens arbete utförs av kvinnor. Men hur fördelas inkomsterna, makten och erkännandet?
Min mammas livsverk och hårda arbetsinsatser osynliggjordes, liksom min mormors slit och släp. Sak samma gäller nog alla kvinnor i släkten generationerna före mig.

I historieskrivningen överlag är det väldigt gott om manliga bedrifter och insatser. Jag vägrar att tro att det beror på att inga kvinnor fanns där, när det begav sig.

Uppmärksamhet och stöd till musiker går i alltför stor utsträckning till män när kulturrådet fördelar.

Och könsfördelningen i bolagens styrelser är bara en sorglig historia. Kanske inte feminismens viktigaste fråga. Men ändå nog så viktig när man frågar sig varför det ser ut som det gör.
Mönstret går igen genom tiderna och på område efter område. Och så länge kvinnorna och deras verk systematiskt förminskas och osynliggörs, kommer rådande maktordning att bestå.

Vi kvinnor måste hjälpas åt att synliggöra varandra, om vi vill ha en jämställd värld.




Har feminismen gått för långt?

Jag tänker definitivt fortsätta kalla mig feminist.