fredag 19 augusti 2011

(C) + feminism=sant?



Vänsterpartiet har länge varit det enda riksdagsparti som drivit frågan om individuell föräldraförsäkring, utan möjlighet att överlåta dagarna till den andra föräldern. Men nu har Centerpartiet börjat fundera i liknande banor. Det var efter att en jämställdhetspolitisk grupp konstaterat att kvinnor tappar på arbetsmarknaden i samband med barnafödande, som deras partistyrelse nu till stämman lägger fram ett förslag om kvoterad föräldraförsäkring.

Ett minst sagt sent uppvaknande må jag säga. Att ansvaret för barnen och snedfördelningen av hur föräldraledighet tas ut, är den största enskilda orsaken till en ojämnställd arbetsmarknad och orättvisa löner och inkomster, är ju ingen nyhet.

Men jag välkomnar naturligtvis uppvaknandet och insikten om att föräldraförsäkringen måste reformeras om vi vill komma vidare med jämställdheten. Nu lär det ju inte vara någon självklarhet för det i många delar värdekonservativa Centerpartiet. Redan har starka röster höjts mot partistyrelsens ställningstagande. Man känner igen tongångarna: ”…usch o fy för kvotering…och inte ska staten gå in och styra över människors val...besluen ska fattas vid köksbordet….”

Ett litet tips till de Centerpartister som faktiskt vill göra nåt åt könsorättvisorna; Prata inte om kvoterad föräldraförsäkring. Prata om individuell föräldraförsäkring.

Att bli förälder är ett ansvar som kräver tid och närvaro med barnet. För att kunna ta det ansvaret ska man ha rätt att vara ledig från jobbet och få ersättning under tiden. Och det gäller alla som blir föräldrar oavsett kön.

måndag 15 augusti 2011

Boendet en del av välfärden

Häromdagen (12/8) kunde man höra ett inslag på ekonyheterna om ägarlägenheter. Denna reform som både innan och efter att den infördes, för mer än två år sedan, av regeringsföreträdare lanserats som lösningen på bostadsbristen.

Även om beslutet om ägarlägenheter skulle lett till det alliansen förväntade sig, är det, enligt min mening, en dålig reform. Det ökar klyftorna i boendet. Några skulle få nya möjligheter, men bara de förmögna som vill och kan äga sin bostad fullt ut eller tjäna en hacka genom att hyra ut.

Upp mot 5000 nya lägenheter trodde man reformen skulle ge. Men hittills har bara drygt 400 ägarlägenheter byggts. Reformen blev med andra ord ett fiasko. Dock finns det förklaringar som vill peka på att det bara gått lite trögt än så länge, till följd av oron på finansmarknaden.

Må så vara. Men det om något visar väl då att det behövs en aktiv bostadspolitik. Det är helt fel väg att gå att överlåta bostadsförsörjningen till marknaden. Först togs de statliga finansieringsstöden för hyresrätter bort. Därefter är det enda nuvarande regeringen åstadkommit inom bostadspolitik, alltså reformer som ska göra det lättare för privata aktörer att äga och spekulera på bostäder. Sen lutar man sig tillbaks och hoppas det fixar sig.
Mer än varannan kommun har bostadsbrist. Framförallt är det den stora ungdomsgenerationen som behöver bostad och efterfrågar hyresrätter. En undersökning utförd av hyresgästföreningen beräknar att det nu finns 248 000 unga vuxna som behöver en lägenhet. Byggandet och upprustning av befintliga bostäder måste utgå från behovet. Inte styras av marknadens dagsform, eller vad som anses mest lukrativt att investera i. Bostad och trygghet i boendet är en social rättighet och bostäder måste därmed ses som en del av den gemensamma välfärden.

Det behöver byggas mer och framförallt satsas på hyresrätter. Någon form av räntebidrag bör återinföras för att utjämna orättvisorna. Den som har bostadslån drar av på skatten för räntan. Men den som hyr bostad betalar hela räntekostnaden.

Vänsterpartiet vill återinföra finansieringsbidrag vid nyproduktion av bostäder. Och i tider av lågkonjunktur ska självfallet ROT-avdrag införas för hyresbostäder. Som ett sätt att hålla uppe sysselsättningen, men även för att vårda standarden i boendet. Stora delar av våra äldre bostadsområden behöver rustas för att inte förfalla, men även tillgänglighetsanpassas för att fungera för äldre och för personer med funktionsnedsättningar. Och inte minst behöver husen göras energieffektiva för miljöns skull.

(Finns publicerad i Arbetarbladet)

fredag 15 juli 2011

Bojkotta Israel



Nejdå. Alla Israeler är inte onda och hatiska. Inte ens alla Israeliska judar. Men den Israeliska regimen för en diskriminerande politik där framförallt muslimer och araber förvägras fulla medborgerliga rättigheter. Och Israel fortsätter sin olagliga ockupation av palestinska markområde, genom grovt militärt våld.



Det har funnits och finns alltjämt en opposition inom Israel, mot de folkrättsbrott landet begår. Den nuvarande regeringen är dock ganska kreativ, när det gäller att tysta intern kritik.
I början av veckan antogs en lag, som gör det kriminellt att bojkotta eller uppmana till bojkott i Israel. Lagen är gudskelov överklagad och vi får hoppas den rivs upp.
Under tiden finns det dock all anledning att vi som inte nås av den Israeliska lagens långa arm faktiskt bojkottar produkter från Israel. För att visa att vi tycker Israels ockupation måste upphöra och Palestina och palestinierna få sin rättigheter tillgodosedda.



Och för att visa vårt stöd till de israeler som protesterar mot den nya odemokratiska lagen.
Palestinagrupperna i Sverige tipsar på sin hemsida om vilka varor man inte ska köpa.




Vi har våra demokratiska rättigheter att välja vilka varor vi vill köpa och vilka regimer vi vill stödja genom vår konsumtion. Använd dessa rättigheten. Bojkotta Israel.

fredag 10 juni 2011

Därför säger Vänsterpartiet nej till LOV

En artikel som varit publicerad i Arbetarbladet, men som Gefle Dagblad inte tagit in:

När riksdagen i slutet av 2008 röstade igenom lagen om valfrihetssystem var det en tydlig blockskiljande fråga. Det är de partier som tror mer på att marknaden än politiken och som vill öka privatiseringarna i vårdsektorn, som drivit reformen. Kommunerna fattar själv beslut om man vill införa LOV eller inte. Dock har vi hört Maria Larsson, kristdemokratisk äldreminister, vid flera tillfällen hota med en tvångslagstiftning om inte alla kommuner ansluter sig. Hur mycket valfrihet blir det!?

Redan under 2008. året innan lagen började gälla delade regeringen via socialstyrelsen ut stimulansmedel till kommunsektorn i syfte att införa valfrihetssystem. Även SKL, kammarkollegiet med flera har fått extraresurser eller omprioriterat för att rusta sig med personal och verksamhet i tydligt syfte att förmå kommunerna att införa LOV.

Nu har också runt 180 kommuner infört eller planerar att införa LOV. Ett dussin har sagt tydligt nej och resterande utreder eller har inte bestämt sig. Även Gävle kommun har utrett förutsättningarna för valfrihetssystem i hemtjänsten.

För mig och vänsterpartiet har varken den utredningen, eller erfarenheter från andra kommuner gett något som helst stöd för att LOV i hemtjänsten ska införas i Gävle. Det finns redan nu ett antal skrämmande exempel från andra delar av landet, där personal som jobbar med detta viktiga välfärdsarbete har fått betala priset, när konkurrensutsättning in absurdum gått före delaktighet, samverkan och politiskt ansvar.

Valfrihet och kvalitet för den som bor i egen bostad, men behöver service och omvårdnad, handlar om större självbestämmande och ökad delaktighet i vardagen både för den som får bistånd och de anhöriga. Man ska i ökad utsträckning själv få välja vad man vill ha hjälp med och när man vill ha insatserna.

Vänsterpartiet vill utveckla äldreomsorgen med fokus på kvalitet, trygghet och kontinuitet för den äldre. I det arbetet är personalens engagemang och kompetens det viktigaste verktyget. Att införa LOV i hemtjänsten risker att stjälpa mer än att hjälpa kvalitetsarbetet.
Dessutom behövs varje skattekrona till verksamheten. Det är vansinne att införa nya system som öppnar upp ytterligare för vinstintressen i vård och omsorg och där skattepengar går till privata vinstuttag, istället för till den service och vård gävleborna har rätt till.

söndag 5 juni 2011

Nya våldsdåd av israelisk militär



När demonstranter från Syrien tågade mot Golan till stöd för det palestinska folket möttes de av Israeliska militärstyrkor. Och massiv eldgivning enligt ögonvittnen.


Vi sköt bara varningsskott uppger Israel.



Då måtte israels arme, bestå av särdeles dåliga skyttar eller ha tyngre artelleri än man kan hantera. Trots landets rigorösa militärutgifter. För det var minst två demonstranter som dödades och fem som skadades av "varningsskotten".

fredag 27 maj 2011

...åsso heltidstjänster

Det är bra att s-kvinnorna genom denna debattartikel tydliggör att det måste till en individuell föräldraförsäkring. Hoppas de får hela det socialdemokratiska partiet att sluta upp bakom kravet.

Föräldraförsäkringen och barnomsorgen är viktiga för att komma tillrätta med barnfattigdomen och minska inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män. Det trista är ju att skillnaderna på grund av kön nu åter ökar. Det är den moderata varianten av arbetslinjen med alla skattesänkningar, som gynnar män och missgynnar kvinnor ekonomisk. Däribland ensamstående mammor.

Men jag vill gärna lägga till en tredje åtgärd. Lagstifta om rätt till heltid. Deltidstjänster förekommer rikligast i kvinnodominerade låglöneyrken.

Många offentliga arbetsgivare har trots allt under årens lopp försökt minska eller ta bort deltidstjänsterna. Beroende på politisk vilja. I Gävle kommun tillämpar vi rätt till heltid, som sedan några år är fullt ut genomfört.
När offentliga välfärdsjobb överförs till privat drift, oavsett om det är i upphandling eller via valfrihetssystem, hamnar personalen i klorna på arbetsgivare som systematiskt använder deltidstjänstgöring.

Det går ju att effektivisera och hålla nere personalkostnaderna mycket bättre på det sättet. När det gäller LOV konkurrerar man inte om priset. Det ligger fast. Ska man då få lönsamhet blir delade turer och knäppa deltidscheman lösningen.

Jag tycker inte Gävle kommun ska bidra till försämrade anställningsformer och minskade möjligheter att försörja sig på sin lön, inom de välfärdsjobb som i hög grad sköts av kvinnor.
Därför ska inte LOV införas i hemtjänsten och på sikt ska vi återta de verksamheter som ligger på entreprenad.

Vård och omsorg kan fungera alldeles utmärkt när den drivs av heltidsanställda i kommunal regi. Och det är politikens ansvar att avdela tillräckligt med resurser och leda, organisera och utveckla verksamheten tillsammans med personal och medborgare/brukare.

Med heltid som en lagstadgad rättighet, skulle naturligtvis kommun och privata aktörer konkurrera lite mer på lika villkor. Men LOV och tanken om konkurrens som lösningen på allt, är rena galenskapen ändå.

Eva Olofsson berättar om välfärdssatsningar i budgeten