söndag 22 april 2012

Okunnigt och kulturfientligt fp-utspel

Det är intensivt kommunpolitiskt arbete med att bereda budget och kommunplan inför 2013 och utblick några år till. Beslut om ramar tas i kommunfullmäktige i juni. Gävle med omgivning har hög arbetslöshet. Staliga satsningar på utbildning och byggande existerar inte och satsningarna på infrastruktur skjuts hela tiden på framtiden. Det innebär tuffa tider i den kommunala ekonomin när skatteprognoserna viker och utgifterna ökar.

När nämnder och förvaltningar nu ser över vad som går att göra med krympande ramar, kommer olika sparförslag upp och diskuteras i lokalmedia. Den borgerliga oppositionen är inte sen att plocka poäng.

Men dagens folkpartiutspel om kommunens kulturverksamhet är minst sagt pinsamt. När nämndens representant tillsammans med oppositionsrådet föreslår att Gävles konstcentrum ska stängas, vittnar det bara om att det totalt saknar kunskap om vilken viktig och omfattande verksamhet som faktiskt bedrivs där.

Gävle konstcentrum är inte bara en utställningslokal, vilken som helst. Utställningarna är inget att skämmas för det heller. Tack vare hög kompetens och bra kontaktnät har Gävleborna fått tillgång till väldigt vassa utställningar som sätter Gävle på kartan. Men här bedrivs också föreläsningar och vida känd pedagogisk verksamhet. Konstcentrum ansvarar för inköp av konst och sköter och synliggör den skatt av offentlig konst som Gävleborna gemensamt äger. Genom bra samverkan med andra, inte minst olika utbildningsverksamheter bidrar verksamheten till utvecklingen på många plan.

Jag och Vänsterpartiet kommer att göra allt för att Gävle även i fortsättningen ska vara en kommun som  framstår som ett gott exempel när det gäller konst och kultur. Både konstcentrum och symfoniorkestern ska bevaras och utvecklas. Och behövs det, för att vi samtidigt ska kunna hålla kvalitet och framtidsfokus i skolan och äldreomsorgen, så är vi inte främmande för att höja skatten.

måndag 2 april 2012

Hägglund och skilsmässorna

Sveriges socialminister förfasar sig över skilsmässostatistiken och raljerar över att föräldrar inte försöker hålla ihop, utan går skilda vägar för lättvindigt. Enligt Hägglund är det feministerna som förleder människor att se” skilsmässan som chict livsstilspolitiskt projekt”.

Artikeln är full av svepande anklagelser och utfall om hur illa de stackars barnen far av att föräldrar separerar. Det är allvarligt när en ledande politiker uttalar sig så, och dessutom på lösan grund. Han skuldbelägger. Och värst av allt, han signalerar till alla barn som inte växer upp i kärnfamilj att deras sätt att leva är skadligt och onaturligt och att de har oansvariga föräldrar.

Den kristdemokratiske partiledaren tycker det är för mycket när 23 388 par skilde sig 2011. Året innan polisanmäldes 27 300 fall av kvinnomisshandel. Enligt BRÅ:s beräkningar kommer bara en femtedel av våldsbrotten i en nära relation till polisens kännedom.

Det är just nu väldigt många kvinnor som lever i en relation där de regelbundet blir misshandlade och hotade. Det mår de inte bra av. Det mår barnen definitivt inte bra av.

Jag tycker det är jättebra att satsa på familjerådgivning. Det behövs under äktenskapet/samborelationen – för att reda ut om man vill leva ihop eller inte och kommunicera med varandra kring det valet. Att gå i samtal hos utomstående är ofta bra under och efter en skilsmässa. För barnens skull.

Men. Snälla Göran Hägglund. Det stora samhällsproblemet är inte att människor skiljer sig. Det stora problemet är alla barn som växer upp med våld till vardags i sitt hem. Det stora problemet är mäns våld mot kvinnor. Samhällsproblemet är alla kvinnor som inte skiljer sig trots att de blir misshandlade och hotade av den äkta mannen. Därför att stora delar av omgivningen inte vill se och förstå omfattningen av mäns våld mot kvinnor och blundar både för mekanismerna bakom och konsekvenserna av könsrelaterat våld.