Hägglund och skilsmässorna

Sveriges socialminister förfasar sig över skilsmässostatistiken och raljerar över att föräldrar inte försöker hålla ihop, utan går skilda vägar för lättvindigt. Enligt Hägglund är det feministerna som förleder människor att se” skilsmässan som chict livsstilspolitiskt projekt”.

Artikeln är full av svepande anklagelser och utfall om hur illa de stackars barnen far av att föräldrar separerar. Det är allvarligt när en ledande politiker uttalar sig så, och dessutom på lösan grund. Han skuldbelägger. Och värst av allt, han signalerar till alla barn som inte växer upp i kärnfamilj att deras sätt att leva är skadligt och onaturligt och att de har oansvariga föräldrar.

Den kristdemokratiske partiledaren tycker det är för mycket när 23 388 par skilde sig 2011. Året innan polisanmäldes 27 300 fall av kvinnomisshandel. Enligt BRÅ:s beräkningar kommer bara en femtedel av våldsbrotten i en nära relation till polisens kännedom.

Det är just nu väldigt många kvinnor som lever i en relation där de regelbundet blir misshandlade och hotade. Det mår de inte bra av. Det mår barnen definitivt inte bra av.

Jag tycker det är jättebra att satsa på familjerådgivning. Det behövs under äktenskapet/samborelationen – för att reda ut om man vill leva ihop eller inte och kommunicera med varandra kring det valet. Att gå i samtal hos utomstående är ofta bra under och efter en skilsmässa. För barnens skull.

Men. Snälla Göran Hägglund. Det stora samhällsproblemet är inte att människor skiljer sig. Det stora problemet är alla barn som växer upp med våld till vardags i sitt hem. Det stora problemet är mäns våld mot kvinnor. Samhällsproblemet är alla kvinnor som inte skiljer sig trots att de blir misshandlade och hotade av den äkta mannen. Därför att stora delar av omgivningen inte vill se och förstå omfattningen av mäns våld mot kvinnor och blundar både för mekanismerna bakom och konsekvenserna av könsrelaterat våld.