Syna SD-hyckleriet

Jonas Sjöstedt skrev en utmärkt och klargörande artikel om Sverigedemokraternas hycklande i Aftonbladet 13-09-24. Några dagar senare svarade Sven-Olof Sällström, SD:s ekonomisk politiske talesperson, kort och pliktskyldigt. Men det blev inget seriöst svar på Sjöstedts kritik. Istället rabblades det på nytt lögner och halvsanningar. I samma hycklande anda som Sjöstedts artikel så förtjänstfullt satte ljuset på.

SD har en totalt oseriös finanspolitik, därför att den bygger på felaktiga beräkningar inte minst angående kostnaderna för det Sällström i sitt debattsvar benämner "ansvarslös invandringspolitik"
Välfärden måste finansieras. Då duger inte hitte-på-pengar.  En majoritet av folket prioriterar välfärd och gemensamma lösningar framför privat konsumtion.
Effekterna av femte jobbskatteavdraget blir INTE störst för dem som tjänar minst. Klyftorna ökar istället och arbetslösa, sjuka och föräldralediga får inget skatteavdrag alls.

Sällströms svar visar tydligt att SD:s avsikt inte är att vara seriösa, utan att ställa grupper mot varandra och driva populism som bygger på fördomar, lögner och halvsanningar.

Med Vänsterpartiets politik som på allvar stärker välfärden, bekämpar arbetslösheten och minskar klyftorna i samhället, kommer SD att tappa stor del av sitt stöd. Det ser jag fram emot.

Sluta nalla på biståndet!

I valrörelsen 2006 deltog jag i en lokal debatt om biståndspolitik. Moderaternas representant var den enda som pratade om att sänka anslagen till biståndet. Alla vi övriga partier höll fast vid att Sverige skall betala minst 1% av BNP till bistånd.

När (m) satte sig i regeringsförhandling med sina allianskompisar åkte de på däng. De får inte stöd varken där eller i riksdagen som helhet för att sänka biståndet till 0,7%. Men smygvägen drar de nu undan resurser genom att nalla biståndspengar till annat. För det är inte bara till ministerlöner man använt pengar som borde gått till fattigdomsbekämpning. Ambassadverksamhet i Kanada, japan och Island har fått sin skärv när UD haft svårt att hålla budget. Och migrationsverksamhet har finansierats med biståndspengar när flyktingströmmarna från krig, terror och våld nått Sverige.
Det är för skamligt att moderaterna kan handskas så med biståndet, Och att de andra borgerliga partierna låter det ske.

Biståndet skall vara 1% av BNP. Minst. Och då menar jag att varje krona skall gå till fattigdomsbekämpning, livsmedel, sjukvård, mediciner, utbildning och utveckling i fattiga delar på jorden.
Vi som ett av världens rikaste länder, skall naturligtvis ta vårt ansvar för att nå FN:s millenniemål. Och minst en tiondel av biståndet skall vikas för SRHR (sexuell- och reproduktiv hälsa och rättigheter). Basta!

Skatteavdrag, klyftor och absurd ministerkommentar

Om det femte jobbskatteavdraget införs kommer en person med en arbetsinkomst på 21 900 att betala 4 824 kronor i skatt. Den som är arbetslös, sjuk eller föräldraledig betalar 6 458 kronor i skatt på samma summa.

När Maria Arnholm konfronterades med dessa skatteorättvisor i ekots morgonsändning, deklarerar hon med kraft i rösten att

”– Som jämställdhetsminister försvarar jag en prioritering av ett jobbskatteavdrag som gör att väldigt många lågbetalda kvinnor får mer betalt när de jobbar”

Okej. Men hur var det med logiken där. Det är ju faktiskt männen som generellt tjänar mest på jobbskatteavdraget. Och hur tänker den folkpartistiske jämställdhetsministern kring kvinnor som är sjuka eller arbetslösa då?
Och framförallt hur tänker hon om de kvinnor som är hemma med barn och en föräldraersättning på 21 900 och som får betala hela skatten. För trots allt är det ju fortfarande kvinnorna som tar ut 75% av föräldraledigheten. Och i de fall det också finns en manlig förälder jobbar han stora delar av småbarnstiden, gör jobbskatteavdraget, vässar karriären, får lönelyft och samlar pensionspoäng.

Visst, med en borgerlig syn på tillvaron kan man säkert hitta argument för att behålla ett orättfärdigt skattesystem och även införa ytterligare jobbskatteavdrag. Men börjar man prata jämställdhet i det sammanhanget faller all form av trovärdighet. Det blir bara absurt.

Mäns våld mot kvinnor

En artikel skriven av mig och Maritha Johansson. Den har varit publicerad i Arbetarbladet och Gefle Dagblad under sommaren

I början av sommaren kunde vi ta del av Världshälsoorganisationens rapport om våld mot kvinnor. Den visar att mer än var tredje kvinna i världen utsätts för fysiskt eller sexuellt våld. Problemet är chockerande vanligt i såväl fattiga som rika länder.

SKL (Sveriges kommuner och landsting) beräknar att 75 000 kvinnor årligen utsätts för våld av en närstående man och att omkring 200 000 barn blir vittnen till våldet. I en omfattande enkätundersökning från början av -00 svarade 46 % av kvinnorna att de utsatts för våld från en närstående.

Våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem och mäns våld mot kvinnor har sin grund i rådande könsmaktordning och det faktum att vårt samhälle är ojämnställt. Det är en viktig folkhälsofråga med tanke på hur många som drabbas. Det fysiska våldet i sig orsakar lidande, skador, sjukskrivningar och stora sjukvårdskostnader. Därutöver kommer den psykiska press och ohälsa som drabbar den som utsätts för misshandel och hot, men även närstående till den våldsutsatta kvinnan. Och naturligtvis är de barn som upplever våld i den egna familjen oerhört utsatta.

I de jämställdhetspolitiska mål, som antogs 2006 och som samtliga dåvarande riksdagspartier står bakom, är ett av delmålen att Mäns våld mot kvinnor skall upphöra, samt att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt till kroppslig integritet.

För Vänsterpartiet är det ett självklart politiskt ansvar på alla nivåer att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det handlar om att erbjuda skydd och stöd till de kvinnor som utsätts. Vänsterpartiet vill ge ett statligt grundstöd till kvinnojourerna och deras ovärderliga arbete.

Det handlar om att synliggöra våldet, sprida kunskap och förändra attityder. Mörkertalen är extremt stora när det gäller dessa brott. Det råder tystnad kring fenomenet och den drabbade upplever ofta skam och skuld.

Det handlar också om att undanröja grunden för våldet – det ojämnställda samhället. Vänsterpartiet är ett feministiskt parti. Det innebär att vi tycker det är viktigt att förstå att det är maktstrukturer på samhällsnivå som gör att män och kvinnor inte har samma livsvillkor och möjligheter. Och att vi aktivt jobbar för att utplåna könsorättvisor.

I Gävle gör Vänsterpartiet tillsammans med socialdemokraterna och miljöpartiet en rejäl satsning mot våld i nära relationer i det beslut om mål och ramar som antogs i kommunfullmäktige den 17:e juni. Redan i år läggs en miljon extra för att komma igång med arbetet och från 2014 och framåt satsas två miljoner årligen. Därmed blir det möjligt att jobba än mer systematiskt och stärka upp det arbete som redan idag görs inom socialtjänst Gävle när det gäller att samordna kvinnofridsarbetet och ge stöd och skydd till utsatta kvinnor och barn.

Vi kommer nu också att ta ett steg vidare för att sprida kunskap till allmänheten och inom kommunen och höja kompetensen hos medarbetare som i sitt dagliga arbete möter kvinnor eller barn med erfarenhet av våld i nära relationer. Kort sagt kommer vi att jobba fokuserat, strategiskt och målmedvetet med att stoppa mäns våld mot kvinnor i vår kommun.

Vänsterpartiet förväntar sig att andra politiker på olika nivåer och inte minst i regering och riksdag, också prioriterar detta viktiga jämnställdhets- och folkhälsoarbete. Det är dags att bryta tystnade kring mäns våld mot kvinnor.

SD och flyktingmottagandet

I dag är det internationella flyktingdagen. Och fler människor än någonsin är på flykt. 45 miljoner har tvingats fly för att undkomma förföljelse, krig och tortyr. De allra flesta är på flykt i sina egna länder. Och i just det läget, när vi i måndags beslutade om mål och ramar för 2014, i kommunfullmäktige i har SD som sitt skarpaste förslag att Gävle ska sluta ta emot flyktingar.

Det är inte nytt. I stort sett varje år sen de kom in i kommunfullmäktige har de tyckt att avtalen med migrationsverket ska sägas upp, och i sina beräkningar har de då haft åtskilliga millioner mer att fördela till äldreomsorg, gator och skolor.

Men i år kändes det lite extra ”hur tänkte ni nu”? Med tanke på läget ute i värden. Varför ska just Gävle stänga sina gränser och vägra låta människor med asylskäl bosätta sig här. Och var ska då flyktingar kunna få en fristad? Och inte blev det bättre när de ställde en interpellation med frågan hur mycket varje ensamkommande flyktingbarn kostar. Man nöjde sig inte med svaret att kostnaderna täcks av staten. Utan tjatade vidare om att det finns andra kostnader som inte redovisas.

Kanske så. Men ärligt vilka barn och unga tonåringar innebär inte kostnader för en kommun?

Klart Sverigedemokraterna skiljer på folk och folk. Jag kallar det rasism.

Kommunpolitisk tankeväckare

Vi är ett antal kommunpolitiker som sliter och slimmar för att ta ansvar för välfärden i dessa tider när regeringen vägrar att göra det. Trots den höga arbetslösheten, trots ökande inkomstklyftor, trots otrygga levnadsvillkor för stora grupper av unga, prioriterar Alliansregeringen jobbskatteavdragen och dissar satsningar på jobb och utbildning.


I Gävle offentliggjorde Socialdemokrater, Miljöpartister och Vänsterpartiet sitt gemensamma förslag till mål och ramar för 2014 i måndags. Dagen innan Kommunstyrelsesammanträdet. Så sena har vi aldrig varit med det.

En hel del satsningar på jobb och investeringar för framtiden inom välfärden. För att klara det och ändå ha en ekonomisk hållbarhet föreslår vi en skattehöjning.

Det märkliga var att trots vår tajta tidschema var Gävles allianspartier ännu senare. De lyckades med nöd och näppe åstadkomma ett dokument att lägga på bordet vid Kommunstyrelsesammanträdet. Presskonferensen hölls efteråt.

Och i dagens tidning kan man se orsaken till deras dretande. Det hela pressträffen verkar ha gått ut på är nämligen att kritisera vårt förslag. Väldigt skralt, närmast obefintligt, med egna idéer och ingen egen politisk vilja presenteras.

Gävleborna kan nog känna sig lättade över att det inte är Moderaterna med stödpartier som styr i vår kommun.

Uttalande med anledning av hungerstrejken

Just nu och sedan den 3 maj hungerstrejkar några unga människor utanför Migrationsverket i Gävle. De är alla Afghaner och har fått negativa beslut/besked som innebär att de inte erbjuds skydd i Sverige och därmed hotas att skickas tillbaks till Afghanistan eller till annat EU-land som får pröva deras asylskäl. Därför har vi tre majoritetspartier i Gävle kommunen tillsammans gått ut med följande uttalande: 

Gemensamt från S, V och MP i Gävle

Med anledning av de hungerstrejkande afghanska ungdomarna utanför
Migrationsverket vill Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i
Gävle göra följande uttalande.

Vi har alla blivit djupt berörda av den situation som nu pågår i vår kommun.
Samtliga våra partier arbetar i riksdagen för att svensk asyl- och
flyktingpolitik ska bli mer human, att svårt utsatta människor ska få leva i
Sverige och att de människor som söker skydd i Sverige ska behandlas väl.
De styrande partierna i Gävle kommun ser flyktingmottagande och invandring som
ett viktigt ansvarstagande och en tillgång för vår kultur, arbetsmarknad och
samhällsutveckling. Gävle kommun har i dag ett boende för ensamkommande
flyktingbarn och kommer inom kort att starta ytterligare ett.

Det är regeringen och Migrationsverket som har makten att påverka dessa barns
möjligheter att leva sina liv i Sverige, men vi, som de styrande partierna i
Gävle kommun vill uttrycka att vi är beredda att ta emot människor som söker
sig hit för att undkomma våld och förföljelse.

Elin Lundgren
Ordförande
Socialdemokraterna i Gävle

Inger Schörling
Ordförande
Miljöpartiet i Gävle

Stefan Pettersson
Ordförande
Vänsterpartiet i Gävle


Här kan du läsa mer:
GD, ledare i Arbetarbladet

Och här kan du skriva på namninsamlingen:
http://www.skrivunder.com/lat_de_hungerstrejkande_barnen_i_gavle_stanna