Ett människovänligt och hållbart centrum



Lika många människor i bil, på cykel och i buss. Är det självklart att bilarna ska ges plats i stan?



Nu har vi samråd kring centrumplan i Gävle. Det var lite trixigt innan vi fick till ett förslag som vi politiker kunde enas om. Framförallt var det trafiklösningarna och begränsningar av personbilstrafiken genom stan som väckte ont blod hos vissa partier. Men nu har ett färdigt förslag presenterats och i morgon 11/9 genomförs det första offentliga mötet under samrådstiden.

Det blir en spännande höst och jag hoppas många kommer att delta i diskussionerna och komma in med synpunkter. Det handlar om att tänka nytt och tänka fram framtidens centrumkärna. I en stad av Gävles storlek behövs det ett trivsamt och levande centrum, där alla Gävlebor känner sig trygga och bekväma och besökare känner sig välkomna. Stadens centrum är det stora gemensamma vardagsrummet som ägs av oss tillsammans och ska befolkas och användas av oss tillsammans.

Något parti, främst moderaterna har redan innan samrådsprocessen utsett sig själva som bilisternas försvarare. Vänsterpartiet tycker det är rätt gammalmodigt att tro att en stad blir mer levande av massa biltrafik. Dessutom har vi som kommunpolitiker att ta ansvar för klimatet och miljön i stort. Jag har i tidigare blogginlägg återgett mitt svar på moderaternas utspel.

Om man funderar lite längre kring bilister som grupp, inser man snart att det är ingen speciell intressegrupp. Visst av Gävles medborgare finns det en del som aldrig kör bil och andra som har körkort och tillgång till bil. Av den gruppen är det några som kör ofta och mycket och andra som sitter bakom ratten väldigt sällan. Några behöver egen bil för att ö h t ta sig till jobbet. Några kan välja cykel eller buss och behöver bilen bara när man storhandlar eller åker till sommarstället. Sen finns det naturligtvis de som alltid tar bilen av gammal vana och bekvämlighet eller till och med dem som väljer bilen som livsstil och tycker sig ha rätt att använda sin snygga, bensinslukande ägodel vart som helst och hur ofta man vill. Det är dom som stänger av tevenyheterna med en fnysning när det rapporteras om global uppvärmning.

Kanske är det den gruppen moderaterna vill göra sig till talespersoner för? Starka konsumenter som förvisso säkert gynnar tillväxten men helt skiter i miljön och egen och andras hälsa.

Jag hoppas som sagt var att vi får in många synpunkter och att det blir en livlig debatt om framtidens centrum. Då kommer det säkerligen att visa sig att den grupp bilister de moderata debattörerna vurmar för, är en rätt liten och krympande grupp.

De flesta vill säkert ha ett tillgängligt, tryggt och trivsamt centrum där mänskliga möten, gående, cyklande och busstrafik prioriteras. Och vi är väldigt många som vill kunna ta miljöansvar.

Antirasism - vår styrka är att vi är många

I lördags, 25 augusti, deltog jag i den antirasistiska manifestation som hölls på Brotorget i Bollnäs. Kändes helt självklart för mig att vara med och tillsammans visa att vi är många som vill ha ett öppet, demokratiskt och tolerant samhälle där mångfalden är en tillgång och alla människor har samma värde.

Det var alltså dagen efter domen mot den högerextremistiska terroristen och massmördaren Breivik. Manifestationen som sådan hade inget med terrordådet i Norge att göra. Bakgrunden var istället att nazistiska nordfront och svenska motståndsrörelsen i somras mobiliserat och sökt sprida sina rasistiska och hatiska budskap på gator och torg i Bollnäs.

Många blev illa berörda av nazisternas framfart och budskap och tre 17-åriga tjejer tog initiativ till den antirasistiska manifestationen. Så snart planerna blev offentliga utsattes dessa tre kvinnor för hat och grova påhopp och hot både på Facebook och olika nationella hemsidor. Även andra som uttalat stöd för manifestationen för mångfald och mänskliga rättigheter drabbades av hot och hat från högerextremister. Syftet från dessa, förmodligen ganska få, men rätt ettriga och ofta fegt anonyma individer, är uppenbarligen att skrämma antirasister till tystnad.

Trots att nazisterna är en liten och splittrad rörelse blir jag förfärad över den människosyn och den syn på samhället, som de drivs av. Det är samma ideologi och paranoida världsbild som Breivik inspirerats och drivits av, och fortfarande vill predika. Jag hoppas SÄPO och polisen håller koll på dessa grupperingar.



Foto Maria Mörk

  Några timmar innan den antirasistiska manifestationen hade SMR hållit en motdemonstration. De var en liten skara trots att det i stort var folk från hela norden som rest till Bollnäs. När jag anlände höll de sista resterna efter nazisterna på att städas upp och sopas bort.

Sen fylldes torget av engagerade antirasister och det är sådana stunder som ger hopp. Tack till arrangörerna. Nadja, Ester och Kajsa - Vilket mod, vilken styrka! Tack till alla som bidragit och till alla som var där.

Den antirasistiska rörelsen behövs och är helt klart på väg att bryta den stora massans likgiltighet. Vi måste hålla ihop mot rasism.

Abortmotståndet i USA

Lite hett om öronen fick han det, den republikanske senatorskandidaten Todd Akin som just sagt att riktiga våldtäkter inte kan leda till graviditet. Även i de egna leden väckte det starka känslor.

Men han verkar inte så bekymrad för egen del och har inga planer på att dra tillbaks sin kandidatur. Tvårt om verkar han se abortmotståndet som en fråga att gå till val på.

Häpnadsväckande och skrämmande. Och dessvärre inget udda ställningstagande i det parti som vill ta över presidentposten i USA och redan har makten i många delstater.

När republikanerna nu snart ska ha konvent ska ett nytt partiprogram antas.Förslaget är alltså att partiet ska stödja ett "tillägg om mänskligt liv" till grundlagen, som utan undantag gör abort illegalt.

Hur rimmar det med mänskliga rättigheter och FN:s millenniemål om minskad mödradödlighet? När man dikuterar att över 70 000 kvinnor dör till följd av osäkra aborter och hur människor hålls kavr i fattigdom för att det saknas preventivmedel och kvinnor inte på säkert och legalt sätt kan avbryta en graviditet, faller tankarna lätt till de fattigare delarna av världen.

Men abortmotstånd och kvinnofientligt hat frodas lite här och där. Nu hoppas jag folket i USA inser vikten av att ta strid mot mörkerkrafterna. Vi behöver alla hjälpas åt för att sätta SRHR-frågorna på dagordningen. Kampen fortsätter systrar!

Var står SD?

Intressant att se hur Sverigedemokraterna handskas med det här. Det är i och för sig inte första gången Ekeroth uttalar sig plumt och kategoriskt. Hans osakliga och osmakliga uttalanden i kanadensisk teve har polisanmälts. Med rätta.

Att ha fel och dålig koll, är väl kanske inte ett lagbrott i sig. Mest pinsamt och dålig PR för det parti han företräder. Men när han uttalar sig utifrån ett rasistiskt raster och sprider lögner för att väcka hat. Då är det viktigt att utreda om han faktiskt gör sig skyldig till hets mot folkgrupp.

När han nu blir utfrågad av svensk media om den kanadensiska teveintervjun säger han nu visserligen att han inte stödjer nazistgruppen. Men han ifrågasätter inte heller här med ett ord den olagliga demonstration som gruppen anordnade i Bollnäs (Inget polistillstånd, aggressiv rasistisk propaganda och störande av allmän ordning) Istället är det den antirasistiska manifestationen som han känner avsmak för

Ekeroth har samma retorik som nazisterna och säger i teveintervjun att det är en gruppvåldtäkt begången av tre invandrare, trots att polisutredningen ännu inte har kommit fram till några misstänkta eller ens klarlagt händelseförloppet. När hans källor efterfrågas i den svenska tidningsintervjun hänvisar han till vad som stått i media.

En snabb sökning på nätet visar att den rapportering som Ekeroth säger sig ha tagit del av, uteslutande är rasistiska och nazistiska bloggar och webbsidor såsom Nordfront, avpixlat och nationell.nu.
Inte mycket till avståndstagande från nazismen från SD:s sida alttså. När riksdagsledamoten Ekeroth i samma andetag ger dem rätt i sak.

Kom till Brotorget i Bollnäs kl 16.00 den 25 augusti du också. Då kan vi visa att vi är många som tror på mångfald, mänskliga rättigheter och alla människors lika värde. Vi är fler, vi är starkare och vi är gladare!

HBT i asylprocessen

RFSL har nu i samband med Pride släppt rapporten Asylprövningen vid flyktingskap på grund av sexuell läggning. Studien är en granskning av 70 fall som avgjorts i migrationsdomstolarna.

I Aftonbladet skriver RFSL:s förbundsordförande Ulrika Westlund och juridikstudent Aino Gröndahl en gemensam debattartikel om det som framkommit i studien. Skrämmande många HBT-personer har alltså nekats asyl i Sverige och avvisats till länder där homosexualitet är förbjudet.

Det är helt fruktansvärt att HBT-flyktingar nekas asyl. Och inte blev jag lugnare av att höra en företrädare för migrationsdomstolarna i debatt med Ulrika Westerlund i radions p1 i morse. Dag Stegeland, domare och lagman på Migrationsdomstolen i Göteborg, verkar inte ta studien på något större allvar.

Syftet med lagen är väl att den som är homosexuell skall ha rätt till asyl om det finns risk för bestraffning eller förföljelse på grund av sexuell läggning. Men Stegeland förklarar det faktum att HBT-personer utvisats till och med till länder som bestraffar homosexuella handlingar med döden eller fängelse och tortyr, genom att prata om bevisbördan hos den asylsökande.

Det räcker alltså inte med att man berättar om sin sexuella läggning vid asylansökan. Man måste själv bevisa att man verkligen är homosexuell. Helst genom att ha en trovärdig berättelse om att man levt ”öppet” Menar han att det alttså skall vara allmänt känt att man är bög eller flata för att migrationsdomstolen ska anse det finns behov av skydd (Annars kan man ju åka hem och fortsätta leva i garderoben. Då kommer säkert polisen och hatiska homofober att lämna en i fred.)!?

Uppenbarligen behövs det en tydligare lagstiftning och bättre kompetens hos domstolarna. Ingen ska behöva dölja sin sexuella läggning. Det handlar om mänskliga rättigheter och det handlar om kampen för sexuella fri och rättigheter och mot intollerans. Så bra att RFSL driver frågan och att man tagit fram rapporten så jag och många andra får veta om rättsosäkerheten och glappet mellan lagstiftningens intentioner och hur det blir. Dags för Billström att gripa in – för inte vill väl svenska politiker göra skillnad på folk och folk?

Svar till moderata bilkramare

I helgen fanns en moderat debattartikel i Arbetarbladet. Som inte förtjänade att stå oemotsagd. Jag skrev denna replik som publierades i dagens AB:

Svar till Lars Beckman och Alexander Jonsson på deras inlägg 7 juli om parkeringar och biltrafik i Gävle centrum. Ursäkta, men vad är det här för en förvirrad och snurrig artikel egentligen? Och vems intressen företräder de moderata herrarna när de hävdar att fler parkeringar och mer biltrafik skulle öppna upp staden och centrum?

De allra flesta skulle nog hävda precis tvårt om. Att ta större ytor i anspråk för bilar innebär att det blr mindre ytor för gående och cyklister. En tätare och hetsigare biltrafik gör staden osäkrare och mindre tillgänglig för andra trafikanter och för barn och äldre eller människor med funktionsnedsättningar.

Att bestämma hur det offentliga utrymmet ska användas gör vi i Gävle genom demokratiska processer, där vi förtroendevalda har att lyssna in och väga olika intressen emot varandra.

Jag är jätteglad att allt fler väljer att åka kollektivt och självklart skall vi fortsätta förenkla och förbättra det sättet att transportera sig. Gävle ska bli en ännu bättre cykelstad. Det är också bra att fler bilar har lägre bränsleförbrukning eller kanske t o m drivs av biogas och att utsläppen av växthusgaser minskar, vilket är helt nödvändigt ur klimatsynpunkt. Men det är inte bara koldioxid som skadar miljön. Ökad biltrafik ger mer svaveloxid, kvävedioxid, ozon och olika partiklar. Luftföroreningar som är skadliga för människors hälsa.

För mig och Vänsterpartiet är det en självklarhet att ta ett långsiktigt miljöansvar. Vi vet också att allt fler Gävlebor vill kunna välja bort bilen. Därför skall all stadsplanering ha fokus på att göra centrum mer tillgängligt för den som promenerar, cyklar eller åker kollektivt.

Sorry att jag behöver säga det, Beckman och Jonsson, men att putta bort cykelställ för att få plats med fler bilar är ingen fråga man vinner val på.

Privatiseringens pris i vården

Ett konkret exempel från Gävle

I dagens Arbetarblad skriver tre kuratorer en viktigdebattartikel. Den har sin utgångspunkt i att det privata vårdföretaget Caremanyligen tillkännagett att man avskedar de socionomer som finns vid deras vårdcentraler och avvecklar de psykosociala teamen. Kompetensen menar man ska kunna köpas in via konsulter vid behov.

Den artikel som författats av Berit Nilsson, Kari Littmarck Sahlin och Carina Hallberg, sätter fingret på en viktig aspekt av hur primärvårdens verksamhet påverkas av vårdvalsreformen. Som ju i själva verket är en privatiseringsreform som drevs igenom av borgarna i riksdagen mer för att gynna företagandet på området än med något syfte att ge medborgarna bättre vård.

Argumentet om individens rätt att själv välja, kan ju låta bra, men gynnar i verkligheten väldigt få. I Gävle kommer de som nu tillhör någon av Caremas vårdcentraler inte att själv få välja om de vill ha kontakt med kurator.

I den heliga konkurrensens tidevarv och bland vinstdrivna vårdföretag är inte psykosocialt stöd oh behandling tillräckligt lönsamt. Fast forskning och erfarenhet visa att det samhällsekonomiskt är det. Och självklart jätteviktigt ur mänsklig synvinkel och ur folkhälsoperspektiv.

Kuratorssamtal är ingen jättelönsam verksamhet för vårdcentralen. Inte heller samverkan och stöd som gör det lättare för patienten att få rätt insatser och tillfriskna. För den privata vårdcentralen är en patient som kommer igen och igen till läkaren den som inbringar mest profit.

När SNS presenterade sin rapport om Konkurrensenskonsekvenser var ju slutsatsen att den ideologiskt drivna och sedan länge pågående omställning till konkurrens och privat drift inom välfärden är dåligt underbyggd. Det finns ingen forskning som visar att utvecklingen skulle gynna kvalitet eller vara till nytta för medborgarna.

Segregationen riskerar att öka och långsiktig rehabilitering, förebyggande arbete och folkhälsoperspektivet konkurreras bort. Hälso- och sjukvård är ett område som lämpar sig särdeles dåligt att drivas och utvecklas i konkurrens och med vinst som drivkraft. Hälso- och sjukvård skall utvecklas tillsammans med personal och medborgare i en demokratiskt styrd form, utifrån behov, erfarenhet och forskning.