Privatiseringens pris i vården

Ett konkret exempel från Gävle

I dagens Arbetarblad skriver tre kuratorer en viktigdebattartikel. Den har sin utgångspunkt i att det privata vårdföretaget Caremanyligen tillkännagett att man avskedar de socionomer som finns vid deras vårdcentraler och avvecklar de psykosociala teamen. Kompetensen menar man ska kunna köpas in via konsulter vid behov.

Den artikel som författats av Berit Nilsson, Kari Littmarck Sahlin och Carina Hallberg, sätter fingret på en viktig aspekt av hur primärvårdens verksamhet påverkas av vårdvalsreformen. Som ju i själva verket är en privatiseringsreform som drevs igenom av borgarna i riksdagen mer för att gynna företagandet på området än med något syfte att ge medborgarna bättre vård.

Argumentet om individens rätt att själv välja, kan ju låta bra, men gynnar i verkligheten väldigt få. I Gävle kommer de som nu tillhör någon av Caremas vårdcentraler inte att själv få välja om de vill ha kontakt med kurator.

I den heliga konkurrensens tidevarv och bland vinstdrivna vårdföretag är inte psykosocialt stöd oh behandling tillräckligt lönsamt. Fast forskning och erfarenhet visa att det samhällsekonomiskt är det. Och självklart jätteviktigt ur mänsklig synvinkel och ur folkhälsoperspektiv.

Kuratorssamtal är ingen jättelönsam verksamhet för vårdcentralen. Inte heller samverkan och stöd som gör det lättare för patienten att få rätt insatser och tillfriskna. För den privata vårdcentralen är en patient som kommer igen och igen till läkaren den som inbringar mest profit.

När SNS presenterade sin rapport om Konkurrensenskonsekvenser var ju slutsatsen att den ideologiskt drivna och sedan länge pågående omställning till konkurrens och privat drift inom välfärden är dåligt underbyggd. Det finns ingen forskning som visar att utvecklingen skulle gynna kvalitet eller vara till nytta för medborgarna.

Segregationen riskerar att öka och långsiktig rehabilitering, förebyggande arbete och folkhälsoperspektivet konkurreras bort. Hälso- och sjukvård är ett område som lämpar sig särdeles dåligt att drivas och utvecklas i konkurrens och med vinst som drivkraft. Hälso- och sjukvård skall utvecklas tillsammans med personal och medborgare i en demokratiskt styrd form, utifrån behov, erfarenhet och forskning.