Mäns våld mot kvinnor

En artikel skriven av mig och Maritha Johansson. Den har varit publicerad i Arbetarbladet och Gefle Dagblad under sommaren

I början av sommaren kunde vi ta del av Världshälsoorganisationens rapport om våld mot kvinnor. Den visar att mer än var tredje kvinna i världen utsätts för fysiskt eller sexuellt våld. Problemet är chockerande vanligt i såväl fattiga som rika länder.

SKL (Sveriges kommuner och landsting) beräknar att 75 000 kvinnor årligen utsätts för våld av en närstående man och att omkring 200 000 barn blir vittnen till våldet. I en omfattande enkätundersökning från början av -00 svarade 46 % av kvinnorna att de utsatts för våld från en närstående.

Våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem och mäns våld mot kvinnor har sin grund i rådande könsmaktordning och det faktum att vårt samhälle är ojämnställt. Det är en viktig folkhälsofråga med tanke på hur många som drabbas. Det fysiska våldet i sig orsakar lidande, skador, sjukskrivningar och stora sjukvårdskostnader. Därutöver kommer den psykiska press och ohälsa som drabbar den som utsätts för misshandel och hot, men även närstående till den våldsutsatta kvinnan. Och naturligtvis är de barn som upplever våld i den egna familjen oerhört utsatta.

I de jämställdhetspolitiska mål, som antogs 2006 och som samtliga dåvarande riksdagspartier står bakom, är ett av delmålen att Mäns våld mot kvinnor skall upphöra, samt att kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt till kroppslig integritet.

För Vänsterpartiet är det ett självklart politiskt ansvar på alla nivåer att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det handlar om att erbjuda skydd och stöd till de kvinnor som utsätts. Vänsterpartiet vill ge ett statligt grundstöd till kvinnojourerna och deras ovärderliga arbete.

Det handlar om att synliggöra våldet, sprida kunskap och förändra attityder. Mörkertalen är extremt stora när det gäller dessa brott. Det råder tystnad kring fenomenet och den drabbade upplever ofta skam och skuld.

Det handlar också om att undanröja grunden för våldet – det ojämnställda samhället. Vänsterpartiet är ett feministiskt parti. Det innebär att vi tycker det är viktigt att förstå att det är maktstrukturer på samhällsnivå som gör att män och kvinnor inte har samma livsvillkor och möjligheter. Och att vi aktivt jobbar för att utplåna könsorättvisor.

I Gävle gör Vänsterpartiet tillsammans med socialdemokraterna och miljöpartiet en rejäl satsning mot våld i nära relationer i det beslut om mål och ramar som antogs i kommunfullmäktige den 17:e juni. Redan i år läggs en miljon extra för att komma igång med arbetet och från 2014 och framåt satsas två miljoner årligen. Därmed blir det möjligt att jobba än mer systematiskt och stärka upp det arbete som redan idag görs inom socialtjänst Gävle när det gäller att samordna kvinnofridsarbetet och ge stöd och skydd till utsatta kvinnor och barn.

Vi kommer nu också att ta ett steg vidare för att sprida kunskap till allmänheten och inom kommunen och höja kompetensen hos medarbetare som i sitt dagliga arbete möter kvinnor eller barn med erfarenhet av våld i nära relationer. Kort sagt kommer vi att jobba fokuserat, strategiskt och målmedvetet med att stoppa mäns våld mot kvinnor i vår kommun.

Vänsterpartiet förväntar sig att andra politiker på olika nivåer och inte minst i regering och riksdag, också prioriterar detta viktiga jämnställdhets- och folkhälsoarbete. Det är dags att bryta tystnade kring mäns våld mot kvinnor.

SD och flyktingmottagandet

I dag är det internationella flyktingdagen. Och fler människor än någonsin är på flykt. 45 miljoner har tvingats fly för att undkomma förföljelse, krig och tortyr. De allra flesta är på flykt i sina egna länder. Och i just det läget, när vi i måndags beslutade om mål och ramar för 2014, i kommunfullmäktige i har SD som sitt skarpaste förslag att Gävle ska sluta ta emot flyktingar.

Det är inte nytt. I stort sett varje år sen de kom in i kommunfullmäktige har de tyckt att avtalen med migrationsverket ska sägas upp, och i sina beräkningar har de då haft åtskilliga millioner mer att fördela till äldreomsorg, gator och skolor.

Men i år kändes det lite extra ”hur tänkte ni nu”? Med tanke på läget ute i värden. Varför ska just Gävle stänga sina gränser och vägra låta människor med asylskäl bosätta sig här. Och var ska då flyktingar kunna få en fristad? Och inte blev det bättre när de ställde en interpellation med frågan hur mycket varje ensamkommande flyktingbarn kostar. Man nöjde sig inte med svaret att kostnaderna täcks av staten. Utan tjatade vidare om att det finns andra kostnader som inte redovisas.

Kanske så. Men ärligt vilka barn och unga tonåringar innebär inte kostnader för en kommun?

Klart Sverigedemokraterna skiljer på folk och folk. Jag kallar det rasism.

Kommunpolitisk tankeväckare

Vi är ett antal kommunpolitiker som sliter och slimmar för att ta ansvar för välfärden i dessa tider när regeringen vägrar att göra det. Trots den höga arbetslösheten, trots ökande inkomstklyftor, trots otrygga levnadsvillkor för stora grupper av unga, prioriterar Alliansregeringen jobbskatteavdragen och dissar satsningar på jobb och utbildning.


I Gävle offentliggjorde Socialdemokrater, Miljöpartister och Vänsterpartiet sitt gemensamma förslag till mål och ramar för 2014 i måndags. Dagen innan Kommunstyrelsesammanträdet. Så sena har vi aldrig varit med det.

En hel del satsningar på jobb och investeringar för framtiden inom välfärden. För att klara det och ändå ha en ekonomisk hållbarhet föreslår vi en skattehöjning.

Det märkliga var att trots vår tajta tidschema var Gävles allianspartier ännu senare. De lyckades med nöd och näppe åstadkomma ett dokument att lägga på bordet vid Kommunstyrelsesammanträdet. Presskonferensen hölls efteråt.

Och i dagens tidning kan man se orsaken till deras dretande. Det hela pressträffen verkar ha gått ut på är nämligen att kritisera vårt förslag. Väldigt skralt, närmast obefintligt, med egna idéer och ingen egen politisk vilja presenteras.

Gävleborna kan nog känna sig lättade över att det inte är Moderaterna med stödpartier som styr i vår kommun.

Uttalande med anledning av hungerstrejken

Just nu och sedan den 3 maj hungerstrejkar några unga människor utanför Migrationsverket i Gävle. De är alla Afghaner och har fått negativa beslut/besked som innebär att de inte erbjuds skydd i Sverige och därmed hotas att skickas tillbaks till Afghanistan eller till annat EU-land som får pröva deras asylskäl. Därför har vi tre majoritetspartier i Gävle kommunen tillsammans gått ut med följande uttalande: 

Gemensamt från S, V och MP i Gävle

Med anledning av de hungerstrejkande afghanska ungdomarna utanför
Migrationsverket vill Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i
Gävle göra följande uttalande.

Vi har alla blivit djupt berörda av den situation som nu pågår i vår kommun.
Samtliga våra partier arbetar i riksdagen för att svensk asyl- och
flyktingpolitik ska bli mer human, att svårt utsatta människor ska få leva i
Sverige och att de människor som söker skydd i Sverige ska behandlas väl.
De styrande partierna i Gävle kommun ser flyktingmottagande och invandring som
ett viktigt ansvarstagande och en tillgång för vår kultur, arbetsmarknad och
samhällsutveckling. Gävle kommun har i dag ett boende för ensamkommande
flyktingbarn och kommer inom kort att starta ytterligare ett.

Det är regeringen och Migrationsverket som har makten att påverka dessa barns
möjligheter att leva sina liv i Sverige, men vi, som de styrande partierna i
Gävle kommun vill uttrycka att vi är beredda att ta emot människor som söker
sig hit för att undkomma våld och förföljelse.

Elin Lundgren
Ordförande
Socialdemokraterna i Gävle

Inger Schörling
Ordförande
Miljöpartiet i Gävle

Stefan Pettersson
Ordförande
Vänsterpartiet i Gävle


Här kan du läsa mer:
GD, ledare i Arbetarbladet

Och här kan du skriva på namninsamlingen:
http://www.skrivunder.com/lat_de_hungerstrejkande_barnen_i_gavle_stanna
 

Klipp från 1 maj

Här är ett stycke ur det manus jag talade utifrån på första maj i Gävle

...Den socialism vi eftersträvar och den klasskamp vi för i dag måste ha feministiska förtecken.

I början av industrialismens framväxt betraktades kvinnors och barns arbete som billigt och okvalificerat. Samtidigt fick de utföra tunga, farliga och hälsovådliga jobb.

På 1800-talet var det ofta, vilket är skamligt obekant, kvinnliga arbetare som gjorde uppror och strejkade. Helt enkelt för att det var kvinnorna i industrin som hade de vidrigaste arbetsförhållandena och lägsta lönerna. Ibland användes strejkvapnet för att få bort manliga arbetsledare som förgrep sig på arbeterskorna.

Men det fanns också en macho del av arbetarrörelsen när det begav sig, som var emot att kvinnor skulle lönearbeta. "De tar männens jobb, de pressar ner lönerna och behövs bättre hemma", tyckte en del manliga fackföreningsaktiva.

Men många är de kvinnor som sida vid sida med männen slagits för organisationsrätt och bättre arbets- och lönevillkor. Både kvinnorna i arbetarrörelse och deras kamp nedvärderades och har osynliggjorts i historieskrivningen.

 Och om vi raskt förflyttar oss till här och nu och moderna tider. I dag är en stor del av världens arbetarklass kvinnor. Ändå organiserar sig rörelsen till stor del utifrån ett manligt perspektiv. Och det handlar inte bara om de andra, om länderna därute. Det förtjänar att nämnas att de tunga företrädarna i svensk arbetarrörelse just nu – ordförandena i LO, i socialdemokraterna och i Vänsterpartiet alla är män.

Vänsterpartiet är bra på feminism och jämställdhetspolitik och har genom tiderna varit drivande i många viktiga reformer på området.  Vi har många duktiga kvinnor på framträdande poster och vi har en majoritet kvinnor i partistyrelse, riksdagsgrupp och i vårt eget kommunfullmäktige i Gävle.

Men att patriarkala strukturer styr och sexism förekommer i samhället i stort så väl som i arbetarrörelsen och vårt eget parti, det visar sig genom att handlingsutrymmet och möjligheten att höras och ta plats inte fördelas jämställt med automatik. Kvinnorna får kämpa hårt för det.

[...]

Kamrater och mötesdeltagare. Vi är många, många som främst av allt vill se ARBETE – RÄTTVISA – VÄLFÄRD.

Inget marknaden fixar. Och inget av det kommer den nuvarande regeringen att bidra med.

Låt oss tillsammans ta kamp för en mänskligare värld och ett solidariskt samhälle fritt från diskriminering. Och självklart:

Den socialism vi eftersträvar och den klasskamp vi för, vilar på feministisk grund.

 

Deklaration - på heder och samvete

När jag deklarerade häromdagen, gjorde jag det med ett enkelt SMS. Jag har ingen egendom, inga udda avdrag och inga sidoinkomster utanförr mitt kommunalrådsarvode. Skattemyndigheten hade fått uppgifter om allt som ska deklareras.

Jobbskatteavdraget var tydligt utskrivet. En summa som för mig skulle räcka till en redig utlandssemester. För undersköterskor restaurangfolk och deltidsarbetande blir den summan bra mycket mindre. För att inte tala om pensionärer och de som haft sjukpenning eller A-kassa under förra året. Och det finns de som får större jobbskatteavdrag än jag. De som tjänar mer än en heltidspolitiker gör.

ROT-avdrag är inte aktuellt för mig eftersom jag bor i hyresrätt. En chans till RUT-avdrag hade jag faktiskt men lyckades avstå det bidraget. Men det krävdes en rätt lång diskussion med städfirman som putsade mina fönster, för att få dem att sätta upp hela kostnaden på min faktura.

Den som redan är rik och gör smarta val och skatteavdrag tjänar på moderatpolitiken. Så också de största och girigaste företagen. Sänkt skatt och smarta skatteavdrag har blivit receptet för framgång och för några tar man steget lite över gränsen och bluffar och lurar systemen.

Men för den som ingen förmögenhet har och som behöver välfärden har livet alltför ofta blivit ett helveta. De giriga belönas och har lärt sig peka finger åt dom andra. ”Dom misslyckade”

Gudskelov har allt fler börjat se att samhällsutvecklingen är på väg åt fel håll. Hela mitt hjärta säger att människor i hög grad vill ha solidaritet och gemenskap och ett mänskligare samhälle.

Därför röstar vi bort Moderaterna och ojämlikheten nästa val.

Sossarna och föräldraförsäkringen

Bra där Karl-PetterThorwaldsson. LO hjälper nu Socialdemokraterna att sätta ner foten när det gäller föräldraförsäkringen och det faktum att männen fortsätter jobba och jobba, trots att de är småbarnsföräldrar.

Det är där grunden till mycket av könorättvisorna ligger. Både i arbetslivet och ekonomiskt. Och det är helt rätt. Det behövs politiska beslut och politiskt mod för att komma vidare i en av de viktigaste jämställdhetsfrågorna.

Thorwaldsson ursäktar dock socialdemokraternas senfärdighet:

”Jag tror kanske att man är orolig för att det väcker mycket debatt och mycket diskussion om föräldraansvaret. Det är väldigt kontroversiellt hur familjerna ska fördela ansvaret för familj och för hem”

Visst kan det vara så. Att det är känsligt att börja ifrågasätta föräldrarnas förmåga att själv bestämma vem som ska var hemma och föräldraledig. Men kan man inte ta den debatten och bemöta KDs vulgo-argumen, kommer inte ett skit att hända, i den just nu viktigaste jämställdhetsfrågan.

Jag har ett lite tips till LO och Socialdemokraterna: Varför inte lämna den ordning vi idag har i föräldraförsäkringen, där man utgår från att barn alltid har två föräldrar och försäkringen omfattar hela saliga familjen.

Om man istället säger att alla individer som blir föräldrar, oavsett kön,  har rätt att ta ledigt från jobbet för att ta hand om sitt barn och får ersättning från föräldraförsäkringen under tiden. Ingen möjlighet att lämna över ersättningen till någon annan alltså. Däremot ska ju den som är ensam förälder/vårdnadshavare ha typ rätt till ersättning dubbelt så många dagar.

Visst är en tredelad föräldraförsäkring ett steg framåt jämfört med dagens fördelning. Men faktisk kanske en helt individuell föräldraförsäkring blir mer logisk och lättare att argumentera för.  Oavsett är dagens system helt otidsenligt.    

Kvinnor behövs på arbetsmarknaden och ska ha samma rätt till yrkeskarriär och ekonomisk trygghet. Och männen måste våga ta föräldraansvar och gör mer av det obetalda arbetet.