Abortregister - nej tack!

Anders Milton har nyligen lagt fram sin utredning om aborter till regeringen. Kristdemokraterna gör nu ett utspel på egen hand och lyfter fram och hyllar det mest kontroversiella i utredningen. Ett förslag om abortregister.

Chatrine Pålsson Ahlgren (KD), ledamot i riksdagens socialutskott, är positiv. Hon nämner dock inte ett ord om övriga förslag, exempelvis billiga/gratis preventivmedel och bättre sexualundervisning i skolan.

Varken i enmansutredaren Miltons förslag eller i KD:s ivriga hejarop, hittar jag några som helst sakliga och hållbara argument. Hur i hela friden skulle ett register med personnummer på de kvinnor som gjort abort kunna förebygga aborter och oönskade graviditeter!?

Sverige har en alldeles utmärkt statistik över antalet aborter och i vilka åldrar och familjesituationer o s v kvinnorna befinner sig. Utan att den enskildes personuppgifter finns registrerade. Utifrån den statistiken kan man bedriva forskning, se trender och lägga upp strategier för hur samhällets instanser ska satsa och prioritera om man vill minska antalet aborter.

Hur har man tänkt sig man ska använda ett abortregister? Ska någon söka upp kvinnor och hytta med fingret? Kanske tvångssterilisering om man gjort flera aborter på kort tid…( Nä, jag vet det har ingen föreslagit, men man måste ju få undra hur man tänker.) Oavsett så har förslaget en botten i ett unket gammalt abortmotstånd och kvinno- och sexualfientliga värderingar. Samhället ska markera att abort är något allvarligt som man inte får ta för lätt på.

Det är kvinnan som ska ta sitt ansvar och gärna känna lite skam. Tycks man mena. För om man nu tycker att oönskade graviditeter är så stort samhällsproblem att man är beredd att offra den personliga integriteten för att göra något som (gud vet hur) kanske, eventuellt skulle ge effekt. Då kunde man väl ta steget fullt ut och spåra fostrets far, och även upprätta ett register över alla män som gjort kvinnor oönskat på smällen.

För övrigt har jag svårt att förstå denna hysteri kring aborter. Aborterna har visserligen ökat med 1,4% mellan 2007 och 2008. Men tonårsaborterna har samtidigt minskat. Och som vi nyligen hört har trenden vänt när det gäller spridning av könssjukdomar. Det finns alltså tecken på att olika informationsinsatser ger resultat och att människor börjar skydda sig och ta större ansvar i sexlivet.
Även om det är bra att förhindra oönskade graviditeter så lång möjligt, får vi inte glömma att Sverige har fria och väldigt, väldigt säkra aborter.

Vilken tur att övriga allianspartier inte verkar gilla abortregisterförslaget. Och med ännu mera tur kanske KD inte ens sitter i riksdagen efter nästa val.

Kolla gärna in Alliansfritt Sverige och Svensson