Kommunerna och ekonomin

Det är min första arbetsvecka efter semestern. Fortfarande rätt lugnt i korridorerna i Gävle stadshus. Skönt med lite mjukstart och att få tid till inläsning och planering och fundering. En vecka med bara små möten jag själv styr över och inte almanackan full med dubbelbokningar och möten andra kallat till.
Men snart drar det igång. Det blir en tuff höst. För mig liksom för alla i kommunpolitiken.

Det som är positivt mitt i den ekonomiska krisen är ju att allt fler börjat höja sina röster för att stadsbidragen till kommunsektorn måste utökas. Björklunds utspel kan man väl tycka både det ena och det andra om. Liiite senkommen insikt.

” Risken är att kommunerna måste betala ut mer socialbidrag…” lär han ha sagt. Lite mer uppdaterad borde en minister kunna vara. Vi som finns i kommunerna vet att kostnaderna för försörjningsstödet redan har skenat i höjden. Och när borgerliga medier skildrar utspelet som en satsning på kommunerna blir det missvisande. Det fp vill är att ge ett tillfälligt tillskott och sedan göra om hela systemet, med mindre statsbidrag i goda tider. Ingen kursändring alltså. Borgarna vill fortfarande föra över resurser till det privata genom att krympa offentlig sektor.

Det gamla tugget om att kommunerna ska effektiviseras och bara ägna sig åt kärnverksamhet, gäller fortfarande – oavsett konjunktur. Just det är temat för Timbros nya rapport. Thomas Idergard, ansvarig för Timbros välfärdsprogram har skrivit en artikel i DN. Han ojar sig där över att kommunerna sysslar med kultur och fritidsverksamhet. Menar att därmed går var femte utgiftskrona till sånt som inte berör välfärd och utbildning. Alltså kan kommunerna spara utan att dra ner på välfärden.

Egentligen ska man väl inte bry sig om den dynga Timro slänger fram. Det är inte bra för blodtrycket. Men de är en penningstark tankesmedja med inflytande inte minst i nuvarande regering. Därför bör deras argument synas.

Vad menar Timbro med välfärd? När Idergard slänger ur sig att verksamheter som kultur och fritid kan dras in, eftersom de inte berör välfärd och utbildning, är det bara att konstatera att han har väldigt lite grepp om kommunala budgetar och ännu mindre om de verksamheter som drivs.

Menar Timbros utredare på allvar att folkhälsa, friskvård, föreningsverksamhet, folkbildning, konst, teater, bibliotek, fritidsgårdar mm INTE har med välfärd och utbildning att göra. Ja då kan man faktiskt slänga Timbros nya undersökning oläst i papperskorgen. Utan att skämmas.

Men läs gärna Helena Durojs kloka bloggtext