Hägglund är både extrem och ologisk

I början av veckan har KD-ledaren Göran Hägglund gjort ett par mediautspel som tål att begrundas. Inte för att det är något direkt nytt – utan snarare för att han upprepar samma gamla floskler och inskränkta syn på människor och samhälle. Han visar hur fast han och Krisdemokraterna är i de högerkristna familjekonservativa värderingarna som hör hemma i ett annat århundrade.

I Expressen 10-06-07 mal han på om ”tvångsdelning” av föräldraförsäkringen och anklagar den som inte tycker som KD i frågan att vara ”familjefientlig”.

Hägglund vänder sig till ombuden på kommunals kongress och tycker de ska lyssna på honom istället för på sin förbundsordförande eftersom han minsanna vet ”vad kommunalkvinnorna vill ha” Till motsats mot Ylva Thörn, antar jag då han menar.

Jag och vänsterpartiet vill ha en individualiserad föräldraförsäkring. Det vill säga, i likhet med andra allmänna försäkringar. Det är den individ – oavsett kön – som blir förälder som har rätt att ta ut ersättning för att kunna ta ledigt från jobbet och ta hand om barnet.
En sådan förändring är det viktigaste man kan göra för att få en rättvisare fördelning av både inkomster och av ansvaret för barn och hem. Ogillar man jämställdhet och anser att 50-talets familjeideal är att föredra, då tycker man som KD.

När Göran H pratar om att familjen ska bestämma kan man ju undra vad ”familj” innebär i Hägglunds hjärna. Fick han och hans 4%-parti bestämma skulle det knappast vara annat än mamma-pappa-barn som räknades. Det är inte måttligt hur han snärjer in sig i DN-artikeln från samma datum (7/6) när han försöker svara på sin syn på att homosexuella par skaffar barn. ”…det går inte att förbjuda att människor sätter barn till världen.” Och om kärnfamiljen som ideal uppväxtmiljö ”…vi tror att det är bra utvecklingspsykologiskt att det sker på det sättet.” !!!???

Företrädaren för verklighetens folk verkar ha en rätt snäv syn på verkligheten. Det blev liksom rätt många familjer och barn som hamnade utanför KD-verkligheten. Menar Hägglund månne att hetrofamiljer är kapabla att fatta sina egna beslut och bedöma sina barns behov, men inte singelfamiljer och homosexuella par?

Läs också Jenny Wennberg i dagens Arbetarblad.