Hägglund yrar om ojämlik vård

Sveriges kommuner och landsting har publicerat en kunskapsöversikt om sociala skillnader i svensk hälso- och sjukvård.
Inget nytt i sig. Att klasskillnaderna slår igenom. Inte bara i livslängd och hälsorisker. Utan också i vilken vård man får och hur samhällets insatser och resurser kommer medborgare till del. Helt klart blir problemet både med sociala folkhälsoskillnader och ojämlik vård tydligare nu när klyftorna ökar i samhället och den som är arbetslös, sjuk eller garantipensionär diskrimineras socialt och ekonomiskt.

Hur kommenterar då socialminister Göran Hägglund SKL-rapporten? Jo, han tror mycket på att det fria vårdvalet ska göra vården mer jämlik.

Alltså ursäkta, men jag fattar inte vad socialministern menar. Hur då???
Den så kallade valfriheten och fri etableringsrätt, exempelvis vårdval Stockholm har ju tvärt om lett till etableringar av vårdenheter där det minst behövs. I områden med många högutbildade och förmögna. Just de grupper som redan är välförsedda med medicinsk vård alltså. På bekostnad av de områden där ohälsotalen är som högst. Och med krisande landstingsbudgetar, går vi garanterat mot ännu mer ojämlikhet.

Antingen har vår socialminister inte förstått problemet eller så vill KD och deras regeringskompisar i själva verket ha ett klassamhälle.

(För övrigt konstaterar jag - med tillfredsställelse - att ordet vårdval inte finns i mitt rättstavningsprogram.)

Riksdagens makt flyttade till Bryssel

Den 7 juni ska vi gå till valurnorna för att rösta fram vilka som ska representera oss i EU-parlamentet. Vilken politik vi vill ska drivas i Bryssel.
Är man som jag kritisk till EU:s demokratiunderskott och att så mycket makt förts över till något man i vardagen inte upplever man kan påverka - då är det extra viktigt att delta i valet. För om det mest är EU-entusiasterna som röstar kommer parlamentet att fyllas av alltför många nickedockor.
Eva-Britt Svensson, som här reflekterar över makten och Sveriges Riksdag i förhållande till EU, är Vänsterpartiets toppkandidat i valet den 7 juni.

Heja Hanna!

Valrörelsen drar så smått igång. Det pågår en bloggduell mellan Anders Ekberg, folkpartiet och Hanna Lövfquist, Vänsterpartiet på europabloggen. Man kan rösta på den man tycker är klokast också.

Gissa vem jag har röstat på?

Fp:s bostadsutspel - ett litet korn men mycket klassförakt och feltänk

I dagens DN debatt skriver Sabuni och Ullenhag om miljonprogrammen och integration. Naturligtvis använder de sig av begreppet “utanförskapsområden” som folkpartiet själv lanserade under förra valrörelsen när de i en rapport pekade ut hopplösa områden att bo i. Till en början fanns ett flertal parametrar med. Däribland andelen utrikes födda. Snart hyfsade man gudskelov till definitionen och numer handlar det om områden med hög arbetslöshet, lågt valdeltagande och dåliga skolresultat.

Ändå har jag fortfarande svårt att förstå nyttan av att dela in områden och människor på detta sätt och sätta stämpel vad som är bra och dåligt. När debattörerna skriver

“…kulturellt fattiga bostadsmiljöer med samma sorts sociala kännetecken hos
invånarna.”

stärker det bara min misstänksamhet mot folkpartister. Jag menar, kulturell fattigdom kan väl vara ett socialt kännetecken hos invånarna i det fina villaområdet. Trots prunkande trädgårdar , dubbelgarage och hushållsnära tjänster. Eller för den delen hos den unga överklassen i innerstan.

Det lilla kornet. Det som är bra i utspelet är att Saboni och Ullenhag äntligen kommit till insikt om att miljonprogramsområden måste rustas och hyreslägenheter renoveras. Just det som vi i vänsterpartiet påtalat och drivit under många år. Sossarna har mest skjutit underhållsbehovet framför sig och nuvarande regeringen hänvisat till marknaden, Och ökat klyftorna i boendet
Genom att gynna de som äger sin bostad med skattelättnader och ROT-avdrag.
Samtidigt som utbudet av hyresrätter minskats.

Förutom upprustningslån som är det braiga, vill Folkpartiet gynna integrationen genom att riva hyreshus och ge plats för småhus. I “utanförskapsområden”. Inget om hur man bryter boendesegregationen i innerstadsområden och rika villaområden. Inget om att det finns bostadsbrist och att det behöver byggas hyresrätter. Inget om pensionärer, arbetslösa och lågavlönade som tvingas bort från attraktiva områden när hyresrätter omvandlas till bostadsrätter eller hyror höjs.

80-talisterna vill flytta hemifrån (Oavsett regering). Och i alliansens Sverige med försämringar i allmänna försäkringar och stigande arbetslöshet kommer alltfler att inte kunna äga. Och fortfarande finns ju vi som trivs som hyresgäster, fast banken säkert skulle ge oss bolån.

Boendet och bostaden måste bli en politisk fråga. En rättighetsfråga.

Thåström - Kärlek är för dom

I går levererade brevbäraren Thåströms senaste i brevinkastet. En skiva jag varmt rekommenderar. Musik som fyller hjärtat och hela kroppen. En långsam rytm med dova tunga basgångar tar sig genom luften via maggropen in i kroppen, samtidigt som Thåströms härliga röst och tänkvärda texter når in via öronen. Mycket eget o nyskrivet plus några andras låtar.
Dylans gamla översatta, "Bara om min älskade väntar", ska jag nog lägga till som ett nytt spår på min egen begravnings-musik-CD

Påven föredrar kondomlöst

Finns det inga kvalitetskrav på påvar? Benedictus XVI är nu på resa i Afrika för att förkunna sitt budskap. Sin livsfarliga irrlära.
Aidsfrågan kan inte lösas enbart med pengar. Och distributionen av kondomer förvärrar problemet, menar han. Kan ingen säga åt den skriftlärde auktoriteten att hålla snattran om han inte kan bemöda sig om att läsa åtminstone nåt i ämnet som vilar på vetenskaplig grund?
Lösningen ligger enligt påven i "ett andligt och mänskligt uppvaknande" och "vänskap med dem som lider".
Vad andligt uppvaknande betyder är inte jag rätt person att uttolka. Men jag vet att sex är rätt vanligt och väldigt mänskligt. Och det fiffiga med kondomer är ju att de både skyddar mot smitta och oönskade graviditeter. Visst det handlar inte bara om pengar, men varje skärv som går till information, sjukvård och kondomer i södra afrika räddar liv. Och visst de som lider kan säkert behöva vänskap. Men det vore inte fel med bromsmediciner heller.

I hate my self for loving you - Joan Jett

Det finns många duktiga kvinnliga rockartister. Men visst är Joan Jett i en klass för sig. Och säkert till inspiration för många av dagens unga rocktjejer.