Israel och valet

I går kväll, När de första resultaten från valet i Israel presenterade, kom jag på mig själv med att glädjas åt Kadimas framgång. Läskigt. Med tanke på deras hårdföra och våldsamma politik framförallt 2008 och 2009. Men orsaken till de tankar som fick mig själv att rysa är naturligtvis att alternativet är rent grönjävligt. Tro det eller ej. Det kan bli värre.

Nu har både Livni och Netanyahu utropat sig till segrare och sagt sig vilja bilda regering. Och Netanyahu verkar inte ha några problem med att han måste ta med Liberman och ultranationalisterna för att få ihop majoritet i Knesset.

Det är sorgligt och otäckt. Mittenpartiet Kadima har spelat på rösstarka högerkrafter för att få röster. Hela valrörelsen har handlat om säkerhet och om hotet från terrorister och araber. Fred och försoning och diplomati har inte funnits på dagordningen. Den valrörelsen, den retoriken. Har i själva verket gynnat de högerextrema.

Blir det nu Likud tillsammans med ultranationalisterna som ska styra Israel, blir det upptrappat våld och oro i hela mellanöstern. Kan bli dödsstöten för Palestina eller åtminstone att tvåstadslösningen skjuts väldigt långt fram. Och naturligtvis ett helvete för alla araber (20%) och andra ickejudar som lever i Israel.

Ska omvärlden nu bara se på och låta mörkerkrafterna ta över. I respekt för demokratin och att det är folkets vilja. Att ge stöd till rasistiska och odemokratiska krafter. Eller ska omvärlde lägga sig i regeringsbildningen genom att tala om att man inte vill ha utbyte med ett land som styrs av ultranationalister? Att Israel inte kan räkna med stöd om det drivs en politik som inte respekterar mänskliga rättigheter och internationell lag.

Att hota med att strypa alla vapenleveranser och gå in med militär för att oskadliggöra landets vapenlager och krigsindustri om Liberman och anhang får plats i regeringen, är väl för extremt. Men det går liksom inte att låta bli att föra över resonemanget ang Hamas och terrorstämplingen av folkvalda i det palestinska valet. Och onekligen. Det känns jävligt osmakligt att extremister, med en paranoid och rasistisk syn på världen och människor, ska vara med och styra en av världens större krigsmakter, som dessutom har kärnvapen.