onsdag 14 november 2012

SD krisen - inget förvånande

Måste erkänna – en dag som denna är det väldigt svårt för mig att inte känna något som ligger väldigt när skadeglädje. Sverigedemokraterna har inte tillfört något gott överhuvudtaget. Efter att i flera veckor slickat sig om munnen över medias uppmärksamhet på deras stigande opinionssiffror, skakas nu partiet av en rejäl kris.

Att Erik Almqvist nu måste avgå från sina uppdrag i partiet måste ju i sig vara ett stort tapp i SD. Han beskrivs ju som en av de tyngsta o mäktigaste näst efter Åkesson. Jag vet inte om detta är dödsstöten för SD även om jag naturligtvis gärna hoppas på det. Men visst finns det kärnväljare som är partiet trogna oavsett blåsväder och avslöjanden. De som funkar och tänker ungefär som Almqvist och bara tycker att det är motståndarnas och medias fel att man inte kan tala klarspråk offentligt.
En klok kvinna jag samtalade med i dag menade att SD nog kommer att kunna sitta kvar i riksdagen, så långe vi har en borgerlig regering. Jo, så länge det finns ökande klyftor och en stor grupp människor som saknar jobb och lever i fattigdom utan hopp om att kunna ta del av det goda – så länge kommer det att finnas grogrund för rasism och för ett högerextremt parti.
Men kanske är SD på väg att gå samma öde till mötes som Ny Demokrati en gång. Sotdöden på grund av inre strider. Som missnöjespart och allmänt ”hata-eliten-parti” är det klart att det blir motsättningar när toppen i partiet nu tagit sig in i de fina salongerna och på många sätt kan tillskansa sig privilegier.
Många av SDs medlemmar, sympatisörer och väljare har sin grund i vit makt rörelsen. De delar de sexistiska och rasistiska åsikter som Almqvist uttryckte i filmklippet Expressen publicerat. De gillar inte partiets nya påbud om att tona ner rasismen. SD är trots allt ett manligt präglat parti med hat och förakt som stark drivkraft.
I min roll som politiker har jag själv en ryggmärgsreflex att inte efterforska vem som tipsat media eller spekulera i sånt. Av respekt för meddelarfriheten. Ändå. Nej det var inte han som filmade som läkte. Ekeroth tillhör själv toppen i partiet och är obotligt lojal. (Om även säkert obekvämt öppen med sitt muslimhat där han låter tungan löpa). Sanningen är väl den att detta filmklipp spridits i vida kretsar i partiet, inte för att det är kontroversiellt eller så. Utan därför att det t närvarande SD-politikernas agerande, med Almqvist i spetsen väcker uppskattning och beundran.
Nu har partiet börjat tillrättavisa eller utesluta partimedlemmar som öppet gör rasistiska uttalanden. Då är det klart att någon av alla dem som känner sig illa åtgångna och samtidigt fått del av detta filmklipp inte tiger still. Varför ska inte jag få säga vad jag tycker, när några i partitoppen är så uppenbart stolta över sina rasistiska och sexistiska uttalanden.
Partiets strategi för att bli mer rumsrena och attrahera bredare väljargrupper sket sig helt enkel. Därför att det bara var fernissa över en i grunden rasistisk partirörelse. Sverigedemokraterna är odemokratiska och har inget i våra parlament att göra. Låt oss ta kamp för allas lika värde och för ett samhälle byggt på mångfald. Och för ett jämlikt samhälle där inget utrymme finns för högerextremism.

3 kommentarer:

Anonym sa...

Med tanke på vänsterns egen historia så känns verkligen det du skriver som dubbelmoral.

En sak kan kag dock säga som är positivt och det är att din blogg har en snygg design.

Marita Engström sa...

Dubbelmoral? Hur då? Blir lte svårt att svara när jag varken vet vem du är eler vilken historia du åsyftar

Marita Engström sa...

Men kul att anonym gillar bloggens disagn. Tacl